Жижкээн блогт минь ТАВТАЙ МОРИЛ !!!


January 31, 2010

Харь гарагийн хүмүүстэй тааралдсан учралууд


1984 onii 9 sariin 27-nii udur Premanon hotiin orshin suugch Roman uuriin huuhduudiig neg l sonin baidaltai baigaag anzaarch tom ohinoosoo yu bolood baigaag asuuhad tereer uchigdur oroi bid hii uzegdel harlaa gesen baina. Duu nar ni ch uuniig batalsan buguud etseg eh ni tsagdaa duudaj, duudlagaar irsen murdugch yu bolsniig todruulahaar bolov. Huuhduudiin yarisnaar bol oroi 8.30-iin ued Raiman 3 duugiinhee hamt uudnii uruunduu togloj baigaad gudmand nohoi hutsah chimee garahad ni garch ochihod hashaand asar tom eoton hevtej baijee. Tereer tuuniig barij uzeheer ochihod ni eotongoos yamar neg ul medegdeh hucheer tuuniig gazart onholduulan unagaasan baina. Daraa ni huuhduud bugd oin tsoorhoid asar tom gereltsen ulaan bombolog baihiig harjee. Ted bugd tuuniig nisdeg tavag gedgiig medeegui buguud zugeer l hii uzegdel baina hemeen bodotsgoojee. Oin tsoorhoid ochij uzehed ulaan bombolog baisan gazriin ovs ni yu ch ugui bolson ba gazriin hors nileen honhoij ter gazar ni 4n taldaa kvadrat maygiin tom hemjeenii tulguur baisnii mor uldsen baiv.
1988 onii 8r sariin 22-nd Casablanca-d Douglas nariin 15 hurtelh nasnii doloon huuhed tsetserlegt toglotsgooj baiv. Genet tengert mash hurts gerel gerelten udalgui saaral ungutei disk helberiin zuil buuj irsen buguud tuunees 1.2 metr undurtei, 4 hultei, hamriin orond 4n jijighen tseg buhii gyalalzsan hurts nudtei odoinuud garch irtsgeesen baina. Huuhduud horshiin baishin deer yamar neg zuil baigaag anzaartsgaasan buguud tednii yarisnaar neg ni deever deer garch UMNB-iig harsan bolovch ter daruidaa baishin deerees tolgoigooroo gazart unajee. Bugd naiziigaa nas barsan gej bodson bolovch huu yu ch boloogui met bosch irsen buguud hachirhaltai ni bolj ungursun yavdliin talaar yu ch sanahgui baiv.
Uunees ch iluu zuil Braziliin Belo-Horizonted 1963 onii 8 sariin 28nd bolson baina. Oroin hoolnii daraa Fernando, Ronaldo, Gomez gesen 3 naiz gorhind sav suulgaa ugaatsgaaj baisan ba ted genet mash hurts gerel gereltej baigaag anzaartsgaasan baina. Gerlen dundaas usand shumbagchiinh shig huvtsastai neg emegtei, 3 eregtei hun garch irlee. Genet tednii dundaas 3 metr orchim undurtei gants tom nudtei asar tom "amitan" huuhduud ruu duhuj iren ul oilgogdoh heleer yamar negen ym yariv. Tuuniig duhun irehed ni Fernando araas ni semhen ochij tuipuugaar tsohihoor dalaih ued bi genet ter amitnii tseejnees hurts shar ungu tsatsran garch huugiin gart baisan tuipuug gazar unagaav. Tegeed tereer huuhduuded handan, ul oilgogdoh heleer sariig zaan yamar negen zuil yarisaar baiv. Heseg hugatsaanii daraa tereer bombologtoo orj ulmaar tengeriin uudam ruu nisen odson aj.
1967 onii 1 sariin 28nii udur Angliin Stadghem-Commond huuhduud surguuli ruuga yavj baih ued genet tsahilgaan tsahij, ayanga buusan ba huuhduudiig tiish harahad sahaltai hoh hun zogsoj baiv. Huuhduud tiisheegee guij tuund 20-iod metr duhun ochihod tereer utaa shig zamhran alga bolloo. Genet oin zahad dahin garch irsen buguud huuhduudiig oirton ochihod alga bolj baiv. Ene baidal 4n udaa davtagdsan ba tengert dahin ayanga tsahilahad ter jijighen hoh ungutei hun bur moson alga bolson bailaa.

Садист хатан хаан Альжбет Баторийн аймшигт яргаллууд


Delhiin hamgiin anhnii sadist bol Ungariin gvngiin hatan Aljbet Bator. Franciin zohiolch, Markiz de Sadiig sadismiig undeslegch gedeg ch ter heniig ch tarchlaaj tamlaagui. Harin ter tuhain ueiin ihes deedes, aldartnuudiin or honjliin yavdliig bichdeg baisan. Uunii tuluu XV Lyudovik haan tuuniig Bastilid horij, alah yal onooson.
Ungariin Aljbet Bator gvngiin hatang odoo ch "Transilvaniin aimshig", "vampir" gedeg. Tereer Drakula gvngiin bodit dvr gegddeg Vlad Tsepeshugaas dutahgui aldartai. Aljbet zaluuhan ohidiin tsus zaluujuulah shidtei gej itgedeg baiv. Ter ohid, emsiig tarchlaan alj, tsusand ni shumbah dontoi negen baijee.
Aljbetagiin tursun egch Karla har domiig shutdeg ba monhiin us olohod amidralaa zoriuljee. Ter negen nuuts joroo duudee helj ogov. Tuugeer bol ongon busguichuudiin nulims, tsusaar duurgesen vannd orvol zaluujih ym baih. Ingeed Aljbet aimshigtai tuhuurumj bvteev. Busguig tomor avs shig hernee dotroo urgustei toron hairtsgand hiin iish tiish hudulgudug. Mash nariihan tul suuh argagui, biye egtslen zogsch bolohgui, denduu namhan. Tumur orgosuud bied gun shigdehgui ch tsus goojuuldag. Hvvhnvvd tsusaa aldsaar aajmaar udaan uhdeg. Gvngiin hatan door ni suuhad nuuren deer ni buleehen tsus duslan goojdog baisan gedeg. Er ni tsust hatagtaid tamlal, eruu shuultiin olon myangan tuhuurumj baisan. Gvngiin hatan zugaagaa gargahiin tuld "Zugiin balnii tamlal" bodoj oljee. Hvvhniig nvtsgelen buh bied ni zugiin bal turhej, oid haydag.
Bator gvngiin hatan 600 orchim emegtein amiig bvrelgesnii dotor zarts yaduus, tariachid todiigui bayan yazguurtnuud ch baisan. 1611 ond 50 nastai Aljbetag shvvhed duudjee. Tuunii aimshigt yargalliin tuhai sonsood olon tvmen galzuurah shahav. Shvvh hatang yallaj amjsangui. Uurlan hilegnesen buun olon tsaizad dairan orj tuuniig Baga Karpatiin tsaiziin hanand amidaar ni tsementeljee.

January 29, 2010

FUNNy

uneheer huurhun egduutei duu hooloig ni sain sonsooroi uneheer huurhun!!!!!

Хүн бүр үхэшгүй мөнх амьдрах эсэхээ шийдэх цаг удахгүй ирнэ


Krionik buyu amid bie organismiig hulduuh tuhai shinjleh uhaan erdemtdiin dund margaan vvsgeseer baina. Erdemtdiig margaj baih hoorond hulduugchid hediinee heden arvan hvmvvs 'untaj' baina. Amerik tivd 150, orost 3. Muhuuldus bolj huviraad 50-70 jiliin daraa ergen amidrah huseltei humuus ulam olshirsoor. Biyee butneer hulduuhud mungu hureltseegui zarim ni zuvhun tolgoigoo hadgaluulj, hojim ni "Shine bie zalgaj oyo" hemeen gereeseljee. Ene bol zugnul bish bodit unen.
Salivador Dali moson aguid untaj baina
Amerikiin krio tovuuded Walt Disney, Salivador Dali nar ergej amilahaa huleej baina. Gehdee uuniig hen ch bataldaggui, uchir ni biyee holdoogchid gereendee ene tuhai nuutslahiig husdeg. Firmuud nuutsaa hadgalahiig hicheedeg bolovch zarim chalchaa menejer am aldchihdag. Zovhon Amerikiin aldart hoshin jujigchin Dick Jones shingen azotond orohiin ooroo ene tuhai medegdel hiijee. Amerikiin krionikiin niigemlegiin alban medeegeer odoo 150 hvn horgogchind baigaa. 1500 hun geree hiisen gene.
Professor Badford-iin tolgoi
Anh anabioz gesen ner tomeog 1873 ond Germanii erdemten Vilgelm Preier sanal bolgojee. Grekiin "ana" /dahin, butsah/ "bioz" /amidral/ gedeg ugnees garaltai, "dahij amilah" gej orchuulj boloh yum.
Anh 1967 ond Los-Angelos-iin setgel zuich, professor James Badford anabiozod orson. Ter uushignii umun vv tuschee. Tegeed biyee hulduuj, anagaah uhaan uhliin ene ovchniig anagaadag bolsnii daraa ergen amidrahiig husev. Odoo ter amidraliig urtasgah "Alkor" hemeeh sand hadgalagdaj baigaa. Delhii deer 70-aad onii eheer 20 garui krionik baiguullaga uussen ch odoo ihenh ni dampuurchee. Holdoogchid baisan humuusiig
gesgeej orshuulav. Dampuurliin gol shaltgaan ni sanhuugiin buruu bodlogo. Huldsun humuusiin hadgalaltiin zardliig hamaatnuud ni tuluh eostoi, getel heseg hugatsaanii daraa ted tulbur hiihee bolidog baina.
Lenin uurd monh
Orosiin krio biologiin etseg Porfirii Bahmetiev anh sarisan bagvaahaig hulduuj turshjee. Eduudiin shingen het huldsun ch shingen baidald baival anabiozoos butsaj garch bolno gej ter uzjee. tuuniig bolshevik Zasgiin gazriin Leonid Krasin demjij, ulmaar Leniniig nas barahad tuuniig hulduuhiig sanal bolgov. Dzerjinskii, Molotov nar ene sanaliig huleen avch, Germanaas shaardlagatai hurguh tonog tuhuurumj hudaldan avch, Kremlid suuriluuljee. Gevch ajlaa hurdan duusgaj chadsangui, ene hoorond Leninii bie zadarch ehlev. Mon erchim huchnihen hulduugchiig tsahilgaanaar tasaldahgui hangaj chadahgui gej medegdsen tul Leninii bieiig zandanshuuljee. Harin Leninii uurag tarhiig nas barsnii daraa shuud zandanshuulsan tul erdemted ergen seheej bolno gej uzdeg. Odoo tuuniig Moskvagiin Uurag tarhinii deed surguulid hadgalj baina.
Hulduud amilsan sarmagchin
1992 ond Kaliforniin "Biotime" sudalgaanii kompaniin erdemted heden babuin sarmagchin hulduuv. 55 minutiin daraa tedniig gesgeehed amid, eruul saruul sehjee. Erdemted hulduuhiin umnu sarmagchind 21-r zuunii gaihamshig gegddeg hextent uusmal tarisnii achaar iim amjiltand hurchee. Anesteziin tuslamjtai amitdiin bieiin hemiig buuruulahad hextent uusmal tsusiig hesegchlen orloj, hamgaalah mehanism boldog. Tegeheer tsus solisnoor asuudal shiidegdeh magadlaltai aj. Erdemted oiriin ireeduid gvn hulduultuus humuusiig amid gargah talaar buhii l bolomjiig sudalj baina.
Bieiin hem buursan nuhtsuld erhten shiljuulen suulgah buyu tsus ih aldah mes zasliig hiih, sharhadsan daichdiin bieiig hurguj, ar tal ruu chanartai emchilgeetei emnelegt avaachih zereg olon taliin ashigtai. Hulduusun humuusiig 1000 jil ch hadgalna, harin uurshdag shingen azot togtmol nemeh heregtei.
Unuudur erdemted hulduusun bvleen tsust, tom amitan ba huniig buren gesgeej butsaan amidruulah bolomjgui gej uzdeg. Tegeed ch hun deer turshilt hiih horiotoi. Harin zarim neg jijig amitdiig gesgeej amidruulj boloh gene. Amid bieiin bodisiin soliltsoo molecular tuvshind bur Celsiin -13000 hemtei ued nuhun sergeegdeh argagui process eheldeg. Hun heden terbum, yanz buriin esuud ba erhtenees burddeg. Tus bur ni yanz buriin hemd hulddug, esreg tesreg antifreeze shaardlagatai. Herev buh bieiig negmusun hulduuj gesgeevel butsaaj amidruulah magadlal bii. Hemiig ers buuruulahad esuudiin dotorhi us mus bolj amjihgui, uur shinj chanartai boldog.
Hun shuud uhdeggui. Amisgalahaa bolij klinik uheld orsnii daraa tsagiin dotor butsaan amidruulj bolno. Tarhinii bio tsahilgaan idevhjil zogsson ch hunii erhtnuudiin ihenh es amid ba uhsen ni buren zadraagui baidag.
Unuudur orchin ueiin nano tehnolog gurvan chigleld hogjij baina: Nano electronic /electron bagaj detaluudiin hemjee, jing ers bagasgah/, nano material /yanz buriin, mash gaihamshigtai chanartai materialuud buteeh/, bio nano tehnolog /amid es ba hiimel tonog tuhuurumjiin shinj chanariig hosluulah/. 21-r zuunii dund ued gehed molecular robotuud amid bieted atomiin tuvshind nevtreh gene. Ter tsagt hun bur uheshgui munh amidrah esehee shiideh bolno.
Tegeed hun turulhtun ungursun zuunii 60-aad onoos ehlej hulduusun naidvargui ovchtei humuusee ergen amidruulj emchleh baih. Bid shine amidraliin bosgon deer irlee. Ene bol Uhliin daraah amidral...

Царцааны нүүдэл аймшигтай


Tsartsaa... ene shavj ontsgoi hunuultei ajee. Harin hund hereg bolohoor ashig tusaar baga gene. Tsartsaa bidnii uvug deedsiin doroitol buuraltand hvrtel nuluulj baisan geh barimt tvvhiin huudasnaa vldsen baina. Hvnnv nar hyataduudad udaa daraa tsohigdoj, bas hoorondoo hagaran daisagnaltsaj baisan manai toolliin 40ood onii ued tednii nutagt uguiruulsen gan gachig tohioj, deer ni tenger haranhuilsan tsartsaanii nvvdel numrun buujee. Ene gamshgaas zugtsan ter nuudelchid odoogiin manai nutgaas zailan odson gedeg. Ter ayul 2 myangan jiliin daraa davtagdah magadlaltai baigaa buguud ue ue zunii ulirald huduu oron nutag baitugai niislel hotod ch gesen tsartsaanii uer buusaar baina.
Dalavchit ene shavj hvn turulhtund tahal adil ayul tarisaar irsen baina. Zarimaas ni durdaya. Manai toolliin 25 ond tsartsaa hoit Afrikiin gazar rengeriig bvrhej hamar hatgah uvs nogoogui bolsnoos 800 myangan hvn ulburchee. Uunees 1400 jiliin hoino mun ter nutagt 200myangan hun deerh nuhtsluus bolj horvoog orhison gedeg. Tsartsaa ni helj irdeggui hiisch irdeg daisan yum. Delhiid arvan myangan zuiliin tsartsaa baidgaas nvvdliin gedeg ni jinhene 'horton shavj' yum. Tuunii golomt hoit Afrikt bdag buguud undug ni havriin salhiar huurch agaariin undur davhargad garan 2 chigleleer Azi ruu shiljin hiisdeg baina. Ehniih ni hoit chglel barin Gazriin dundad tengis deegvvr garch Iran, Irakiig damjin ulmaar manaih ruu nevterdeg bol udaah ni Ulaan bolon Arabiin tengis deegvvr nisej Pakistan, Enetheg haviin nutgiig tsulumdug gene. Bas hoit Afrikiin unagan ter undug hoishoo Europe ruu uragshaa umnud Afrik tiish ayaldag baina. Agaariin deed davhargad garsan els chuluu bolovch dalai, tengis algasan nvvdeg baihad tsartsaanii undug geh nyangiin todii ter bichil biet durtai zvgtee ayaldag ni medeej.
Aliv amitanii nuudel zuvhun hool tejeeliin tuluu baidaggui aj. Tsartsaanii nuudel uvs tejeeliig barimjaaldag ch eronhiidoo salhinii chigleld zahiragddag baina. Amitadiin nuudeld zarim gaj tohioldol gardgiig baigali sudlaachid temdeglen avchee. Tiim gaj yavdal amitanii medremj, zun sovingoor tailbarlah argagui, humuusiin meddeg uchir shaltgaanaas gaduur baidag gene. Jisheelbel: Europe-iinhon nuuj ochsonii hoino Amerik tiviin zerleg uher bizoniin sureg tal talaasaa oriloldon irj niilseeer heden zuun myangaaraa sureglen nuusen baina. Uul tal, nuur dalai met ter sureg etsej unasnaa gishgichen alj uragshilsaar Nevadagiin ih tsuld hurch tendee bugd harangadan tsutsaj uhjee. Tuunii ovoorson ih yas buten zuunii daraa ch tsairan haragdsaar baisan gedeg.
Mon dundad Afrikiin savaar sureglen ideeshildeg zerleg uhriin sureg deerh bizon shig avirlasan baina. Aimshigt ter suregleliin zavsart arslan havchuulagdan teegdej yavsaar uhsniig nutgiihan ajiglasan baidag. Dogshin zerlegeer buugnurun suregleh iim avir Sibiriin bulga, Avstraliin totind bas tohioldoj baijee. Ul tailagdah ene yavdald baigali sudlaachid 'shulmiin horlol' gesen ner hairlasnaas tsaash hetersengui. Ertontsod nuutsaa delgeegui uldsen uzegdliin neg ene nuudel aj.
Harin Mongoliin huvid gevel nuudliin gegdeh tsartsaa BAyanhongor aimgiin zarim sumdad golomttoi aj. Mun Govi-Altai, Selengiin zarim nutagt tiim zuiliin tsartsaa baidag gene. Ene tsartsaa nuguu Afrikiin avarga 'nuudelchid'-tei turul zuil oiroltsoo ajee. Eroos manaid 130 orchim zuiliin tsartsaa baidgaas Baraan dalavchit, Aziin tsoohor, Sibiriin, Toonoljit zereg zuiluud ni hunuuluur iluu gene. BAruun mongoliin undur uuliin bvsed orshdog durvuljin dalavchit gegdeh tsartsaa odoogiin baidlaar 2.6 ga gazart tarhan ugaas siireg, namhan nogoon urgamliig horoon muljuj bdag ajee. Belcheeriin daats muudah, tsuljih zeregt tsartsaa shuud nuluuldug baina. Eroos baigali orchind hamgiin iheer nuluuldug 5n huchin zuiliin neg ni horton shavj, tuunii dotor dalavchit shavj ordog bilee..

Ус өөрөөсөө гэнэт шатжээ...


/Aleksei.J, 23 nastai/
1989 onii 8 sard bid Seliger nuurnii dergedeh "Soniuch" gej nutgiinhan ni nerlesen negen aral deer maihnaa buulgaj honoglohoor shiidsen ym. Neg oroi bid juulchdiin baaziin zohioson udeshlegt oroltsood bustaj yavlaa. Boroo gej tumpentei us deerees asgaj bui met asgarch baisan tul gants avral maani maihan baiv. Maihand orohoosoo umnu bid 3uulaa gal tulsen honhorhoi gazar usaar duursniig ajiglaad, ugluu gal asaah gj ih l zovoh ni dee gej bodsoor untahaar hevtlee. Noiron dundaa bid boroo ulam huchtei orj, maihan deer buuh tom tom dusluud ulam shiruusej, pid pid duugarahiig sonsoj baital genet gal dvrelzeh met chimee boroon duutai hosolloo. Zvvrmeglej bsan bid uhaan aldatlaa aij, suga vserch bosood, maihnii zavsraar honhorhoi gazart hurts ulaan gal dvrelzej baihiig harlaa. Gal usand shataj, usand hovj baisan noiton mochrvvd dvrelzej baiv.
Manai neg naiz nuhur maihnaasaa garahaas ers tatgalzaad suuj baisan gazraasaa /aisandaa bolood/ hudulsungvi. Harin bi nuguu neg naiztaigaa maihnaas vsren garch tuslaltsaa guihaar hajuugiin lager ruu ochood, butsaad irehed gal maihnii maani derged hvrsen baiv. Ter dotor hvn bgaa shu dee gej uulga aldan maihnii zug uhashiilee. Getel bidniig oirtoh tusam gal namssaar, maihand hurehed gal gazart shingesen met alga bolchhloo. Harin naiz maani nuureer ni tsus gvihgvi bolchihson uvdguu tevreed maihan dotor suuj bailaa. Bid 3ulaa ugluu boltol untaj chadaagui. Margaash ni juulchdiin baaziinhand bolson yavdlaa yarihad, zarim hvvhnvvd shoolon ineeldsen ch nastai uls duugvi tolgoi dohij suusniig bodvol nutgiinhan ni ene arliig zvgeer neg "Soniuch" gej nerleegui bololtoi.

January 26, 2010

Энхдөлгөөн муу суга

Iim bolson sht humuuseee getel....unendee iim l ohin bsan sht.....kkkkkk fuck enhee
yg emee shig.. tsaigaa uuu uuu!! zail

uneheer huduu shuu uzen yd....


gulug....fuck aiko







haha amidralaa shineer ehlvlj bgaa nmg mart ntr gelvv bid nar chaag hze ch martku shee :DD

January 25, 2010

та хэрхэн инээдэг вэ? сонжоод үз


Хүмүүсийн санаандгүй хийсэн хөдөлгөөн зан чанарыг нь илэрхийлж байдгийг судалгаагаар тогтоожээ. Тэгвэл зан чанарыг зөвхөн үйлдэл, яриагаар нь бус бас инээдээр нь мэдэж болдог аж.
1. Инээж байхдаа та чигчий хуруугаа уруулдаа хүргэдэг үү?
Хэрвээ тийм бол “айлгүй”-чүүдийн эгнээнд орно. Тиймээс ч та бусдын анхаарлын төвд байх дуртай нэгэн. 2. Та инээж байхдаа амаа дардаг уу?
Хэрвээ тийм бол та маш эмзэг, өөртөө итгэлгүй нэгэн. Маш ичимхий тул бусдын нүдэнд өртөх дургүй. Нам гүм байдлыг эрхэмлэгч. Танд зөвлөхөд өөртөө итгэлтэй бай.
3. Инээж байхдаа толгойгоо хойш нь гэдийлгэдэг үү?
Хэрвээ тийм бол та маш итгэмтгий, хөнгөмсөг нэгэн. Хааяа сэтгэлийнхээ хөдлөлөөр болчимгүй алхам хийдэг тул бүхнийг сайтар бодож бай.
4. Та инээж байхдаа толгой, нүүрэндээ гараа хүргэдэг үү?
Хэрвээ тийм бол та маш мөрөөдөмтгий хүн юм. Мөрөөдөх сайхан ч, хэзээ ч биелэхгүй зүйлийн талаар хөөцөлдөх хэрэг байна уу? Тиймээс амьдралд ойрхон зүйлийн талаар бодоод үз.
5. Инээж байхдаа хамараа үрчийлэгдэг үү?
Хэрвээ тийм бол таны үзэл бодол, сэтгэл байнга хувирч байдаг. Та маш зөрүүд, сэтгэлийн хөдөлгөөнтэй хүн юм. Тиймээс таны энэ зан эргэн тойрныхонд чинь хүндрэл учруулдаг.
6. Та амаа том ангайлгаж маш чангаар инээдэг үү?
Хэрвээ тийм бол та маш хөгжилтэй хүн юм. Хааяа ч гэсэн биеэ барьж, хүлцэнгүй байхад гэмгүй. Та сайн ярьдаг шигээ бусдыг сонсож сурах хэрэгтэй.
7. Бага зэрэг бөхийж дуугүй инээдэг үү?
Хэрвээ тийм бол та өрөвч, үнэнч шударга, орчиндоо зохицож чаддаг хүмүүсийн нэг юм. Сэтгэл санаа, үйлдэлээ үргэлж хянаж, цэгнэж байдаг тул хэнийг ч гомдоодоггүй.
8. Инээж байхдаа эрүүгээ барьдаг уу?
Хэрвээ тийм бол та хүүхэд зангаа гээгээгүй нэгэн. Тиймээс ч та юу ч бодохгүйгээр бүхнийг хийдэг байх.
9. Нүдээ онийлгож инээдэг үү?
Хэрвээ тийм бол та өөртөө итгэх итгэл, ухаан хоёроо тэнцэвржүүлэгчдийн нэг юм. Таны ажил хэрэгч, шаардлага өндөртэй чанар тань сайшаалтай ч хааяа энэ чанараа хэтрүүлчихдэг. Ийм тохиолдолд өөрийгөө хөндлөнгийн нүдээр хараад үзээрэй.
10. Инээж байхдаа ямар ч үйлдэл хийдэггүй юү?
Хэрвээ тийм бол та бусдын бодлыг харгалзахгүй бүхнийг өөрийнхөөрөө хийдэг хүн байна. Энэ нь эргэн тойрны хүмүүст таалагддаггүй.

Тансаг үнэртэнг түрхэхэд учир бий



Тансаг үнэртэн сэтгэл сэргээн идэвхжүүлдэг гэдэг. Үнэртнүүдийн дотроос хамгийн тансаг нь сүрчиг буюу үнэртэй ус юм. Үнэртэй ус нь үнэр, чанар, хэрэглэх арга зэргээрээ өөр өөрийн гэсэн онцлогтой байдаг. Үнэртэй усыг гадуур хувцас үс гэзэг, бие махбодыг сайхан үнэртэй болгох зорилгоор шүршиж хэрэглэх нь сэтгэлийн урам бэлэглэх сэтгэл зүйн ач тустай. Юуны түрүүнд үнэртэй усаа сайтар сонгох хэрэгтэй. Сайхан сүрчиг хэдхэн минутанд агаарт ууршин дэгдэж, янз янзын үнэр ялгаруулах учир хүний бие махбодыг сэргээн тайвшруулж ажиллах урам өгч, ядаргаа тайлах увидастай байдаг. Үнэртэй усыг хэзээ ч алган дээрээ хийж, нүүр гар, хүзүүндээ түрхэж болохгүй.

- Улаан тод, шар өнгийн хувцсанд халуун төрлийн сүрчгийг хэрэглэвэл амархан ядардаг.
- Цайвар өнгийн хувцсан дээр сэнгэнсэн үнэртэн хэрэглэвэл даарч, тав тух алдана.
- Бараан өнгийн хувцсанд чинжүү шиг халуун төрлийн сүрчиг хэрэглэвэл дотор бачимдаж, хөлс дааварлаад тайван бус байдалд хүргэнэ.
- Сүрчгийг ноосон даавуун хувцсанд багахан, торгомсог нийлэг эдлэлийн даавуун хувцсанд арай нэмүү шүршиж хэрэглэвэл тансаг үнэр удаан хадгалагддаг ажээ.

January 24, 2010

BLUE

• Eh tsenher garag

1979.7.20 nd edvgeegin hun turulhtnuus anh udaa Neil Armstrong saran deerees delhiig harahad tsenher haragdjee.. Tuunees hoish hvn hurst delhiigee tsenher yum baina gej medeh bolsnoor 30 jil bolloo...


• Huh tenger

Erh chuluunuus vnetei yum gej yu baih ve? Ter erh chuluug hvn oyun sanaandaa huh tengeriin uudmaas uur yutai zvirlen ilerhiileh bilee...




• Huh Jeans

Delhiin bumburtsgiin halgin tsalgih usan mandliig getlen ogt medehguig neeheer huvuh hulug ongotsnii darvuuliig salhi hvchlen tvrseer bid dayarshsan unuudurt irsen. Amerikaas Enetheg, Shanhaigaas Afrik, Somalias France hvrtel... Ter l hulug ongotsnii darvuulnii material-huh jeansiig delhiin gurvan terbum hvn taashaan umsch, Armani jeans hamgiin 6y geh vgee helj baina.


• Tsenher indranil

Umnud tengisiin nen howor suvd bvhii tsagaan altan deerh indranil shigtgeetei Chanel-iin hvzvvnii zvvlt.. Huh ungunii hamgiin vnetei tsatsraag talimaarsan hartsaara shirteh bvsgvi tanii notebook tuuniig uuriin bolgo gej yatgahgui baina gj vv?


• Huh tolbo

Dornoos urnud rvv delhiin svvdriig huuh vl amshiih naran gazar dundiin tengisiin ereg, nomin tsenher dalaid udur bvr hvrne. Ter gazriin ehlel oirh dornod, dundad Azi grek-vizant, urnud europt yazguurtan, haad noyodiig huh tsustan gene. Mongol hvn bvriig bas huh tolboton gene. Mongol eriig, mongol boog huh tsereg hemeene.


• Tsenher aura tai huuhduud

Oi naiman sartai huuhed iPhone-oor naadaj, computer deer ZUMA-tai uchraa olchih gd suugaad bgaagiin uchriig ta medej bna uu? 21-r zuunii huuhduud tsenher aura-taid uchir bii genee....


• Pop star BLUE

Hungun, heentser, uyaruu, gangan degjin pop hugjmiin suulchiin hvchtei davalgaanii neg Blue hamtlag bilee. Tednii super hit-vvdees Elton John toi duulsan "sorry seems to be the hardest world" hamgiin "no"-toi ni, tiim uu.. kk?


• Blue

Tedniig yagaad bie biesee sonirhdogiig, er hvn er hvndee gvn durladgiig, hurimiin bugj soliltsoj chaddaggiig, tvvndee heterhii vnenchiig teden shg bolj baij l oilgoh baih. Hundlunguus ni harahad "aa ha ha ha" geh hen negniii ineedem, haniadam. Ertontsiinhoo gvnd ted harin ih l nandin, torgon medremj aguulj baidgiig bid anzaardaggui ch udur bvr FTV-eer ursah zagvariin show-nuud chimeegvihen ch gelee chambai helchihed baidag. Gay designeruud "men fashion"-g duugvihen ezegnej, horwoo ertontsiig gay huvisgald huvtssaara dallan duudna uu?


• D&G light blue

Hezee ch uidaahgui tuuntei hamt udur bvr vneheeriin tungalgiig meder. Tsever medremjiin ene vner vl bachimdam, engiin, eroosoo taivan saihnii tungalag vner....





• Huh ordon

Mongoliin tuuhen hot balgaduudad Huh ordon, Shar ordon gej baisan ni on tsagiin erhend huuchran martagdaj. Harin uduugiin Umnud Solongos ulsiin erhem eronhiilogchiin urguug "Huh ordon" gedeg.


• Huh amitan

Ene garagiin hamgiin tom amid biet tsenher halim.. Hamgiin uvurmuts ungutei heltei amitan ni tsenher heltei anaash, gurvel 2.. Bvh shuvuudaas hamgiin goo huh togos, duuch shuvuuhai ni bas l huh.. Tsenher ungutei amitad hamgiin uzesgelentei bish gej uu?

Гомо Гамбууш

manai mongoliin aldart gay Gambuush avhai bolon uurtei ni adilhon gay 2 yriltslaga hiij bna uneheer gaj yum....kkk sonirhoos uzeerei

Хүнүү?..Сармагчин уу?..


1970-aad onii ued Konkokgoos avchirsan carmagching erdemted hun-sarmagchin gj nerledeg. Oliver geh ene sarmagchnii nuur huntei ih tustei buguud hezee ch busad chimpanzuud shi huruuniihaa ue deer alhaj bgaagui gene.Tereer 16 nas hureeed uuriin surgagch emegtei Janet bergariig ihed sonirhoj bolson buguud tuuniig bainga teverch,unsehiig oroldoh boljee.Uunees ni emeesen emegtei hun-sarmagching uur humuust zarsan bna.Oliver odoo tsirkt uzuulber uzuulj zovohgui bgaa ch busad sarmagchin nar tuunees dulj zugtdag gene.Tuunees usgusun emegtei"Oliver yrij chaddaggui bolhoos bishbidentei yg adilhan" gj helsen bdag.Harin zaim humuus tuuhiig zugeer l shimanzaa hiideg zuil, amidardag orching medehgui bgaa bolohoor iim bgaa yum gej tailbarlasan bna

Паак чайна

hytaduud uneheer muuhai yumaaa mongoliin undesnii baharhal bolson duug uuriin bolgoj duuln gedeg bol uneher zavuun hurmeer yum..............hydatuud zailaaa bas mongol ulsiin mine undesnii huvtsasiig uuriin bolgoson bnleee.......FUCK CHINE

Үхлийг мэдэрдэг муур

Uheliig mederdeg muur rod gedeg arliin negen emnelegt zulzaga bhaasaa amidarsan ockar nertei muuriin uhliig uridchilan meddeg uvidastai gedeg.Tuunii 6 sartai bhd ni tus emnelgiin emch, suvilagch nar oskariin hajuud ni ochij hevtsen hun 2-4 tsagiin dotor nas barj baigag ajilglajee.Emch bie ni gaigui baina gj onshilson negen tsusnii uvchtie emegtein derged uhliig mederdeg muur ichij hevtesnii daraauvchtun udalgui amisgal huraasan bna.Iimerhuu olon tohioldliig harsan emnelgiihen tuund itgejihed hundleh bolson gene.Hund uvchtei hen negniii ornii hajuugaar Ockar ergeldej,esvel derged ni tsagiraglan suudag bjeeee .

lady gaga (bad romance)

goy duu shuu sonsooroi !!!!!!!

Огторгуй дахь ашигтай тооснууд


Sansart itgemeergui ih bayalag nisej baidag ajee. HUBBLE teleskopoor avsan spektriin shine zuragt zadlan shinjilgee hiisen Louisiana undesnii ih surguuliin sansar sudlaachid tengeriin zaadald 10-iin 41n zeregtei tentseh gramm almaaz baina gej taamaglaj baina. Ene bol asar ih too yum.
Uul erdenesiig nvvrsturugchiin negdlvvdiin huuchin supernova zadralaar uussen gej uzej baina. Harin alt, mungunii darhan humuus almaaziin une unah tuhai sanasnii hereggui. Yagaad gevel sansriin almaaz barag 3-5/1,000,000 mm hemjeetei ajee.

Шинэ нээлт


Isaac Newton-nd tohioldson zuiliig ta nar erh bish sonsson blgui..
Terbeer modnii dor hevtej baital tolgoi deer ni alim unasnaas gazriin tatah hvchnii tuhai bodoj ehelsen ni bas l neelt bolson tvvhtei..
Yamar ch neelt bodohoos eheldeg. Chi bodohguigeer neelt hiine gdg bolomgjui zuil. Hvn bvrd sanaa baidag. Tegeheer ta ch neelt hiij bolno shuu dee.
Neelt hiihiin ehnii alham ni yamar neg asuudaltai tulgarah ym. Ihenh zohion buteegchid amidral ahuigaa ulam hyalbarshuulahin tuld shine ym seddeg.
Zohion buteegch hvn gj yamar baidag vee? Ted nvdnii shiltei, us ni haltsarsan hvmvvs vv? Ihenh hvmvvs zohion buteegchdiig er busiin hemeen boddog. Gevch ugui yum. Ted erdoo l ergen toirondoo baigaa yms uzegdliin talaar etses tugsgulgui asuult, gaihshralaar duuren baidag. Hamgiin gol ni ene bvh asuultandaa hariulna gedegtee itgel tugs baij chadval neelt hiihed oirtono. Ene ch bas neelt hiih neg alham boldog.
Herev ta neelt hiiheer shiidsen bol ug zuilee tal talaas ni tungaan bodoj, sain setgej chadval amjilt ulam l oirtoh bolno..!

Нүд


Herev bi baigaaguisen bol gerliin, ugluunii, erveehein, tsetsgiin, altan gurgaldain saihnaas taashaal avch chadah baisan gej vv?
Nadguigeer chi gants alhahaas hvrtel aih baisan shuu dee....

Нөгөө ертөнцөөс ярьсан нь....

1965 onii zun amerikiin negen emnelegt Iris Braise gegch nariin bichgiin darga bvsgvi nas barjee. Tuunii vhel emch nariig hvnd baidald oruulav. Uchir ni, tuund hiisen mes ajilbar yaj ch bodson amind ni hurheergui baij. Tegtel Iris-iig orshuulah udur tuunii darga boloh ediin zasgiin uhaanii doktor er umnu ni Iris tuunees neg zuiliig hvsch baisniig sanasan baina. Tereer doktoriig uuriin neg naiztai holbogdoj, kurs lektsend oroltsoj chadah esehiig ni lavlaj uguhiig hussen aj. Ingeed doktor naiz ruugaa zalgatal nuguuh ni "Tiimee bi duulsan. Iris dunguj say nadad naadahiig chin damjuulsan" hemeejee.

Дугуй


9 nastai ohin maani zul sariin bayariin belgend unadag dugui avahiig hvsch baigaagaa bid 2t helehed Zul sar bolohod 2 sar dutuu bsan yum. Zul sar oirtoh tusam tvvnii ene hvsel ni baga bagaar buurch bui met setgegdel tursun uchir bid ohindoo svvliin ued byatshan ohindiin ihed shohoorhoh bolson hvvheldei bolon hvvheldein baishin hudaldaj avsan yum. Gevch 12r sariin 23n bolohod genet ohin maani duguitai bolohiig hamgiin ih hvsch buigaa helehed ni hvssen zuiliig ni avaaguidee haramssan ch Zul sar oirtson uchir tvvnd dugui songoh tsag zav ch baisangui. Zul sariin oroi ohin maani dvvteigee untaj bailaa. Genet nuhur maani "Ohindoo barimliin shavraar duigui hiigeed ene duguigaa uur hvssen duguigaar solij avch bolohiig bicheed hairtsgand hiichihey" gev. Uneheer saihan sanaa bailaa. Ohin maani ch duguigaa uuruu songoj avch boloh baiv.
Ingeed 4n tsag zartsuulsnii etsest barimliin shavar dugui maani belen bolj tuuniig hairtsgand hiin svld modnii door taviv.
Zul sariin bayariin ugluu ohin maani zvrhen helbertei goyomsog hairtsgiig zadlan ulaan tsagaan ungu alaglasan shavar duguig hugjilteiguur gartaa ergvvlj toiruulan harahiig ajiglaj suutal tsaasan deerh bichgiig changa duugaar unshsanaa "Tegeed aaviinhaa hiisen duguinii orond jinhene dugui avah yum uu?" gelee.
"Tiim ee" hemeen ineemsegletel ohinii maani nvdend nulimas tsiilegnen "Aaviinhaa hiisen iim goe belgiig hend ch ugmuurgvi bna. Jinhene dugui avahiig husehgui baina" gev.
Tuuniig ingej helehed ni bid 2iin hul gazar hurehgui bayarlasan yum. Ohindoo delhii deerh bvh duguig avsan ch bagadahaar bailaa.

Universe size

Ертөнцөд хүн гэдэг амьтан ямар жижкэн юм бэ..